Louise, Jennifer och Diana försöker hålla min
Här är anledningen till mustaschen igår... givetvis var jag inte riktigt ute efter att bevisa min starka manlighet utan vi skulle spela in en "scen till en film" som Jennifer håller på med.
Egentligen skulle jag bara sitta som en vanlig, liten tjej men när jag provade en hatt försvann den idén.
"JA, HON KAN HA MUSTASCH! JENNIFER, LOLLO SKA HA MUSTASCH", och så var vi igång. Måla på lite ansiktshår och filma.
Vad ni kommer se nedan är inte filmen utan lite bloopers som Jennifer tyckte var värdigt att visa.
(Vad som händer är att Diana auktionerar ut lite föremål.)
(Detta är alltså en liten teaser till er. Och mig. Jag har ingen aning om vad Jennifers "film" handlar om.)
1 kommentarer
Hon gillade min mustasch
Läste på Jennifers blogg att hon inte var så förtjust i min utstyrsel jag bar igår.
"Hade en megamysig kväll. Tills jag såg Louise".
Hon skrev också att hon sedan tvättade bort min mustasch så hon kunde bli glad igen.
Det gjorde hon inte. Jag var på väg att tvätta bort mitt manlighetsbevis men hon bad på sina bara knän att jag skulle låta det vara - det skulle vara "så bra till bloggen ju!"
Tänkte bara att ni förtjänade veta sanningen.
0 kommentarer
Fraped...
Det var väl bara en tidsfråga innan jag skulle bli fraped med budskapet om hästar av Filip på jobbet.
Jag förstod det inte först.
När jag såg att jag fått en väldans notifications på en tjej på en häst blev jag liksom "why-do-people-like-tha--whaaat-that's-not-me":
0 kommentarer
Bara för att jag har lite tid över
Min lunch är slut! Skulle bara titta in för att säga hej.
Hej.
(Wow.)
0 kommentarer
Powerwalk klockan sju på morgonen
Ni kan nog inte gissa vad jag gjorde i morse.
Jag var ute på powerwalk!
(Okej, så inte särskilt svårt att anta men ni anar inte vilken tid!)
(Klockan sju!)
(Det trodde ni inte, va?!)
Jag vet inte varför men jag fick, igår, för mig att jag skulle bli mer motiverad att köra en lång powerwalk om jag gick ut när det var mörkt och kom hem när det var ljust.
Sagt och gjort.
Jag vet inte om min motivation blev bättre men jag var ute en timme. Gick bort till Laröd och sprang intervaller hem.
Puh.
(Det var inte ett "puh-jag-är-trött-efter-min-träning" utan det var ett "puh-jag-är-så-stolt-över-mig-själv-att-jag-måste-ta-ett-djupt-andetag".)
0 kommentarer
Jag är i alla fall uppe tidigt
God morgon, mina små kycklingar.
Jag sprang till jobbet i morse och möttes av att vi var många som jobbade, vilket är lite konstigt då jul-paniken faktiskt är över. "Oj, full styrka idag", hörde jag någon av mina kollegor säga.
Ja, minsann. Full styrka. Tänkte att det var skönt för det innebar att det skulle bli en lugn dag. Sen kom Martin ut från personalrummet med ett flin på läpparna:
"Är du säker på att du ska jobba idag, Louise?!"
Jag var säker. Nästan säker. Jag fick en isande klump i magen och pep "ja".
Ja... det skulle jag ju i vilket fall inte göra. Jobbar tisdag till lördag och inte måndag till fredag som jag brukar.
Awesome.
Men ingen skada skedd,
(Förutom Filips dåliga skämt om vilken tid jag ville ta lunch, om jag kunde hjälpa kunden där borta eller om jag kunde packa upp den där kartongen med varor.)
(Och jag är uppe på min lediga dag. Ni andra som är lediga ligger säkert fortfarande och sover. LATMASKAR! Ni slösar bort dagen!!)
jag ringde mamma och vi gick i stan och tittade på väskor.
Är hemma igen men ska snart ner till stan igen för att möta upp Mathilda (som är hemma från London!!).
0 kommentarer
Say hello/good bye to love
0 kommentarer
Ojsan...
... hamnade i Torekov och är nu tillbaka i Helsingborg.
Jag ska bara stadga mig lite, sen kommer jag tillbaka!
0 kommentarer
Äta popcorn hos Jennifer!
Jag ska hem till Jennifer i kväll.
(Vi ska äta popcorn.)
Vi diskuterade om att jag skulle komma och hålla henne sällskap då hon slänger ut sig
"Ja, bra! Jag är ensam hemma och alla överger mig. Snyft. Och så kommer du. Snyft!!"
Ett par, ganska otrevliga, SMS senare var det fortfarande bestämt att jag skulle ut till henne i Domsten och äta popcorn. Så det är vad jag förbereder mig för nu.
(Mentalt.)
(Psykiskt påfrestande.)
Ses sen!
0 kommentarer
Somnar överallt nu för tiden
Ni kommer ihåg hur jag igår skrev att jag och Julia har blivit snällare mot varandra?! Ni kommer också ihåg hur jag berättade att hon hatade mig i ettan för att jag-- enligt henne-- var en "jobbig-tjej-som-pratade-konstigt"?!
Well...
Julia hade en annan mening.
"Jobbig-översittar-bitch-som-snackade-stockholmska"
Det tyckte hon var mer passande.
(Hon var arg på mig när hon skrev sitt inlägg men det är Internet. Nu finns det där för all framtid!)
Trots detta åkte jag hem till henne igår och vi såg på film. När vi vaknade i morse blev vi fly förbannade över att vi vaknade klockan tolv.
Och då av att min mor ringde och väckte oss!
Ni förstår... vi hade planerat att sticka upp tidigt för att se Sjunde Himlen och åka pulka.
Men det sket sig.
Stack sen hem till Emelie och umgicks lite.
(De umgicks. Jag sov på soffan.)
Alldeles utmärkt dag.
0 kommentarer
"Du ska se på vad?"
Sedan pappa kom på mig med att se på MTV's Tila Tequila Show har han varit på mig om hur korkat det är. Varför man skulle vilja se på det etc. mm. osv.
Igår satt jag med mamma i matsalen och pratade när pappa kom in i rummet:
PAPPA: Jag säger det nu! Klockan tio! Ska jag! Se på TV!
JAG: Okej! Vad ska du se?
PAPPA (som inte hade någon lust att prata): Suck... me-- varfö-- ska du allti-- MTV's Big Boob Show.
(MAMMA (som vänder sig, förfärat, om): Men, va? Allvarligt talat? Vad är det? Christer!
PAPPA (som verkligen inte orkar stanna med sin familj och vänder sig om och går med en suck): )
0 kommentarer
Får inte gå på toaletten
Målaren kom in i köket:
HAN: Vill du använda toaletten nu innan jag börjar måla dörren?
JAG (som var uppe i att se det senaste avsnittet av Cougar Town): Nej, jag klarar mig!
Nu sitter jag här. Tjugo minuter senare.
Jag. Måste. Kissa.
(Damn you, television!)
0 kommentarer
Jag och Julia har blivit snällare
Är på jobbet nu. Tvingar alla att lyssna på musiken tillhörande Moulin Rouge. Jag och Henrik sprang runt och sjöng "Your Song" med en väldans massa entusiasm.
Jobbar fram till klockan sju och sedan bär det av, förhoppningsvis
(Om Julia inte har glömt bort mig.)
, till Landskrona för att spendera lite tid med min bästis.
Det är kul hur vi nu har börjat kalla varandra för bästisar. När vi skriver till varandra kan vi lägga till ett "bästis" innan hej eller efter hej då. Sådant trams höll inte vi på med förut men jag antar att det blir så när man inte ses så ofta.
Vi har till och med börjat kramas.
Och säga att vi saknar varandra.
(Vi har liksom börjat uppskatta varandra.)
(Innan gjorde vi inte det.)
(Julia inte ALLS i ettan. Visste ni att hon hatade mig då? Jag var en jobbig-tjej-som-pratade-konstigt och Julia tänkte inte umgås med en sådan person.)
(Tji fick hon.)
Nu får jag kila tillbaka till mina arbetsuppgifter. Lunchen är slut.
0 kommentarer
"No, it's not over. It's never over."
Oh, detta är varför jag är så otroligt förtjust i YouTube. Dels för att man kan fånga ögonblick på söta djur, dels för att man kan förstöra en söt video och istället göra den fantastiskt rolig!
0 kommentarer
Ljuset i badrummet
Hallå, mina kära vänner.
Just nu sitter jag inne i badrummet, på golvet och vilar lite.
Jag ska städa undan efter middagen men känner att jag inte riktigt orkar ännu så jag sitter nu här inne. Med datorn i knät. Och släckt lampa.
Jag gillar vårt badrum. Särskilt när det är mörkt. Anledningen till denna konstiga uttalande är att jag precis kom fram till det. Det är högt i tak och så är det en fönster högst upp som går in till pappas kontor - så det blir ett mysigt ljus.
(Ungefär som ljuset under matbordet!)
(Oerhört viktigt med ljussättning.)
0 kommentarer
Får inte rätt på rumpan
Har suttit framför TVn alldeles för länge nu. Tror jag ser på A Shot at Love with Tila Tequila.
Och det säger väl allt?
(Japp. Reklamen är slut. Tila it is.)
Jag har hamnat snett i fåtöljen vilket är extremt frustrerande för mig just nu. Det finns armstöd på både sidorna och att jag har hamnat mer på sidan innebär att min högra arm vilar stadigt på armstödet medan den vänstra liksom bara hänger där - den når inte fram!
Jag kan inte heller göra något åt det
(Inget som innebär att jag kan stanna i fåtöljen i alla fall.)
för varje gång jag hoppar lite åt vänster för att hamna rätt, glider jag liksom tillbaka.
Lika bra jag går och lägger mig.
(Vilket händelserikt liv jag har. Glider fel i fåtöljer, och grejer.)
(Glider runt som en jäkla tonfisk, liksom.)
1 kommentarer
Ska ta hand om min cykel (samt höra en koltrast)
Något som jag banne mig ska investera i* den här våren samt sommaren är banne mig en cykel. Antingen köper jag en ny, gammal cykel eller så ber jag någon fixa min.
Jag ber nog någon fixa min. Eller så tar jag en dag åt att fixa den själv. Ja.
Ja. Det ska jag göra.
Jag ska återuppliva min fina, lilla cykel. Sen kan jag cykla vart jag vill.
*lägga så lite pengar som möjligt på.
Något mer jag jag kom och tänka på... hur mycket jag saknar känslan av att vara vaken när det är gryning. Bara gå - och så hör man plötsligt en koltrast. Det vill jag göra nu. Gå hem under morgontimmarna i ett par slitna jeans-shorts, t-shirt och ett par Converse. Och så vill jag höra en koltrast.
0 kommentarer
Morfar
Idag skulle morfar ha fyllt 79 år.
Han dog för tio år cirka tio år sedan och det är kul hur mycket jag tänker på honom. Nästan varje kväll innan jag somnar dyker något minne upp - för jag hade kul med min morfar. Var uppe ofta med min syster men ett par gånger var jag själv där någon helg och då utforskade vi hela Göteborg. Tog färjor hit och dit.
Honom saknar jag.
0 kommentarer
Thinking
A philosopher once asked, "Are we human because we gaze at the stars, or do we gaze at them because we are human?"
Pointless, really...
"Do the stars gaze back?", now that's a question.
0 kommentarer
Film
Jag skulle sova men kände att jag ville se något fint, så jag har precis sett på Secret of the Moonacre och Stardust. Sen var jag så uttråkad så jag hittade lite bilder. Och nu lägger jag upp det här.
(Ni ser nog på bilderna vilken genre filmerna är placerade i.)
Borde sova nu.
0 kommentarer
Vänner och ovänner, god natt!
0 kommentarer
London
1 kommentarer
Tagen av tullen
När jag åkte hem från Kastrup i fredags var det ganska mycket folk på tåget. Jag satte mig inne i en fyrsits, i ett hörn där jag kunde ställa ner min stora väska på golvet. Perfekt. Den enda som låg där var två gamla plastpåsar.
När jag satt där och läste min bok märkte jag att det förbi en väldans massa tull-män.
(Tullmän. Kul ord.)
Dessa tull-män
(Ha ha!)
gick fram och tillbaka och kollade in vid allas säten. Jag förstod att det var en säkerhetsåtgärd efter flygplatsen. Tänkte att "stackars dem som åker fast för något, vad pinsamt. Det är knäpptyst i tåget och alla märker vad som händer". Sen tänkte jag på vad som stod i min bok.
Tills det kom en hund.
En fin Golden Retriever kommer gåendes med sin tull-man
(Måste gå och lägga mig. Min humor är inte på topp nu.)
bakom sig. Hunden går och luktar lite nonchalant hos alla människor för att sedan fortsätta längs tåget.
Tills den söta vovven kom till mig.
Där stannade han och började lukta febrilt runt min stora resväska.
"Är sakerna dina?", frågade den stora tull-mannen.
"Ja, väskan är. Påsarna är inte mina", sa jag och kände min plötsligt påhoppad. Inte bara av tull-mannen utan av varenda passageres uppmärksamhet. Det var, som sagt, knäpptyst i vagnen och alla märkte vad som hände.
Jag fick flytta ut min stora väska, tull-mannen tog på sig ett par blåa handskar och plockade försiktigt upp påsarna som låg under min väska. Han gick sedan därifrån och jag fick aldrig veta vad som hände med påsarna
(Antagligen hamnade de i fängelse.)
utan fick sitta kvar med hjärtat i halsen.
Och en massa åskådare på mina nervösa händer.
Är det inte spännande hur man kan bli så nervös av en söt golden och hans tull-man? Jag hade inget olagligt i min väska-- och det var jag medveten om-- men ändå började jag bete mig som en kriminell narkoman. Jag satt och fibblade med mina händer och tittade skamset ner i marken. När de gått därifrån tog jag upp min bok och låtsades läsa som om ingenting hade hänt.
Men jag svettades.
(När tull-mannen frågade om jag ägde saker och jag svarade att påsarna inte var mina ville jag falla ner på knä, ta tag i hans händer och utropa "JAG SVÄR, DE ÄR INTE MINA. DU MÅSTE TRO MIG!", gråtandes.)
(Men det gjorde jag inte.)
Som oskyldig.
1 kommentarer
Vår nya lampa
Har glömt bort att visa er vår nya lampa.
Det är en ganska så konstig lampa, men jag gillar den.
Den består av en stomme och sedan en massa pinnar som man fyller med bilder. Just nu har vi en massa serie-bilder. Jag var lite skeptisk i början men nu älskar jag att gå runt lampan och titta på alla bilder. Det är något häftigt, osagt med gamla serietidningar som handlar om superhjältar.
0 kommentarer
Jag borde inte vara irriterad
Oj.
Vad fasiken hände?
Jag är nu, plötsligt, superirriterad. På allt. Och jag känner mig stressad fast jag inte är det. Har inget jag måste göra nu. Lagar mat till mig och Josef så har-- egentligen-- inte annat val än att sitta i köket och vänta på att det ska bli klart.
Jag blir irriterad på mannen som målar i hallen. Inte för att han är i vägen när jag ska in på mitt rum utan för att han knackar ju! Han lagar ett hål i väggen och det innebär, självklart, att man måste slå i väggen för att - äh, jag vet inte. Man måste göra det i alla fall. Annars hade han int
NU GJORDE HAN DET IGEN. Jag kokar.
e gjort det. Det är jag helt övertygad om. Och jag är övertygad om att jag inte borde vara såhär irriterad. Och ju mer jag tänker på det känner jag att irritationen började när jag pratade med min lillebror. Han pratar med mig som om jag vore tio.
Han är tio.
Puh... nu måste jag andas lite - börjar bli irriterad på att jag skriver fel och måste sudda bokstäver hela tiden.
0 kommentarer
En upptagen tjej idag
Idag har jag en städ- och tvättdag. Jag har även en passa-min-lillebror-och-hund-dag. Så nu ska jag snart dra bort Josef från datorn och tvinga ut honom på promenad i kylan.
Han kommer tycka jag är världens jobbigaste syster som inte låter honom sitta framför datorn när mamma och pappa är borta. Det är ju faktiskt så det ska (brukar) fungera.
I natt drömde jag att jag och alla mina vänner levde i en musikal. Ville aldrig vakna. När jag väl gjorde det, kändes det som att jag precis sett en riktigt bra film.
Ha.
Om ni bara visste vad som hände i min musikal.
0 kommentarer
It's a little bit funny this feeling inside, I'm not one of those who can easily hide
0 kommentarer
Som Bella fast inte lika smickrande
Klockan är tio i fem och jag är på fötterna.
Förstår inte hur människor orka utsätta sig för att må dåligt en hel dag bara för att ha lite "extra kul" kvällen innan.
Jag hade riktigt roligt men inte extra kul. Sådant är nog bullshit. Men kul var det.
Stack ner till Mogwai tillsammans med Benka, Simon och Philip. Diskuterade religion, öl och-- tydligen- porrstjärnor. Senare droppade det in väldigt mycket människor och det slutade inne på PL senare på kvällen.
En sak jag tänkte på...
... när jag vaknade i morse och kände att "helvete-det-här-är-inte-bra" vägrade jag öppna mina ögon. Jag låg raklång på rygg och bara, låg där.
Jag vet att jag vaknade vid nio för jag tvingade mig att se efter på min mobil.
Men sen låg jag bara där.
Som Bella i fjärde boken ur Twilight. När hon förvandlades till vampyr
(Oops.)
(F'låt.)
låg hon bara still, vägrade öppna ögonen eller röra en nerv - för hon visste att hon då inte skulle klara av smärtan och börja skrika hej vilt. Och oroa Edward.
Nu kanske min smärta inte var så extrem, men jag kände mig lika viljestark som Bella Swan. Jag låg still med stängda ögon-- klarvaken-- till klockan ett på eftermiddagen.
Sen kände jag mig som en jäkla nörd, som drog den parallellen.
Anyhoodle...
God morgon!
0 kommentarer
Ellie Goulding - Your Song
Ellie Goulding.
Jag har ingen aning om vem kvinnan är men jag gillar vad hon gjort med låten "Your Song". Jag och Mathilda hörde låten inne på Boots i London och konstaterade att "den här låten är fan bra i alla versioner".
0 kommentarer
Att tänka på
Fråga: Hur många bubblor finns det, generellt, i en flaska champagne?
Svar: 58 miljoner.
0 kommentarer
När man dreglar öppet
När jag gick på flyget hem mot Köpenhamn igår visste jag att jag var trött.
Jag kände det i hela kroppen, jag behövde sova.
Jag sov aldrig på bussresan ut till flygplatsen för jag var rädd att någon skulle sno min väska.
(Ni vet, de slänger in allt baggage i de stora utrymmena på sidan av bussen. Det är kanon, tills man kommer på att bussen stannar på flera ställen där människor ska av/på. HALLÅ?! Busschauffören har ingen koll på ägaren till väskorna, vem som helst på gatan kan gå och "Oh, that's my bag. -- Thank you, good bye.".
Not on my watch.
Så varje gång bussen stannade satt jag som en hök-- eller sur gammal tant-- i fönstret och granskade varje person som gick nära bussen.)
(Alltså ingen sömn.)
Anyhoodle...
Så fort planet var uppe i luften satte jag igång min iPod och somnade. När jag vaknade igen kändes det som att jag hade sovit i ungefär tio minuter, inga problem.
Det enda som störde mig när jag vaknade att jag hade tio ögon stirrandes på mig.
Ett par tillhörde flygvärdinnan, två par tillhörde mina kära sitt-grannar och resterande två par tillhörde två nyfikna kvinnor som satt på raden framför.
Så varför vaknade jag med alla ögon på mig?
1) Planet skulle strax landa och man får då inte ha i någon iPod i öronen.
2) Flygvärdinnan hade försökt väcka mig ur min sömn men jag hade inte hört då... well... jag sov och hade musik i öronen.
3) Jag sov med huvudet lutat bakåt och öppen mun.
4) Jag dreglade.
När jag vaknade upp och insåg allt det här fick jag någon sorts försvarsmekanism för min heder: jag tittade på flygvärdinnan och sa snabbt "OK", torkade bort vad som hängde från min mungipa och vände mig om mitt fönstret och titta ut. Sen satt jag så tills vi kommit ner.
(Hörde även kvinnorna där fram fnissa om att jag snarkat.)
0 kommentarer
Konsten att shoppa i London
Okej, så jag gjorde av med ganska mycket pengar.
Inte lika mycket som jag var beredd på.
(Men jag var beredd på att göra av med alldeles för mycket.)
Jag shoppade ganska mycket. Om jag tänker efter kom jag nog inte hem tomhänt från stan en enda gång.
(Vilken sorglig människa jag är.)
(Eller awesome.)
Jag kom hem med fem par Converse, vad som känns som tusentals klänningar och kjolar, en massa koftor och t-shirts. Linnen och väskor. Strumpor och underkläder.
Jag shoppade.
Det är en sådan enorm skillnad på att shoppa här i Sverige och om man shoppar i, till exempel, London. Det är roligare att handla där-- inte för alla fina ting att köpa-- på grund av att alla butiker är gladare. De som jobbar är gladare. De vet att de behöver sälja mycket för att få mycket i lön och då blir de helt plötsligt så väldigt glada när jag traskar in genom dörren.
Det spelar ingen roll om deras glädje bara är krystat, så länge de ler mot mig ler jag tillbaka. De kan gå bakom butiken och snacka skit bäst de vill om den där jobbiga, svenska tjejen som inte kan bestämma sig - så länge inte jag ser det.
Sen är platserna så mycket finare.
Vi var på ett shoppingcenter ett par gånger som både Mathilda och Kristina älskar. Det är stort och helt enkelt lyser.
Bokstavligt talat.
Jag hade väl tur som kom nu under jultid
(Och rea-tid. Herre Gud. Tack.)
men det var vackert överallt. De tråkiga pelarna inne på centret hade de gjort om till glittrande träd. Det fanns en skridskobana inomhus.
(Och självklart, som svensk, ja ba' "WOW, kolla det är en skridskobana här! Inne! I köptcentret!")
(Finns säkert många fina skridskobanor inomhus runt om i landet men inte med så fina ljus.)
(Det är jag säker på.)
Vad som är lite tråkigt är väl att jag glömde ta hem de fina påsarna jag fick när jag köpte min vara. Att jag glömde Hollister's påse är bara fy skam.
(Hollister är Abercrombie & Fitch's kusin. Räcker väl så.)
På tal om Hollister.
Helskotta, vilken kö det var in dit. Det slingrade sig och jag stod och väntade i tjugo minuter. För att komma in i butiken. Väl där inne var det bra, tills det att jag ville prova lite kläder.
Stod i kön till omklädningsrummet i 35 minuter.
Trettiofem minuter.
Det är ganska lång tid.
1 kommentarer
Två kvällsbilder
0 kommentarer
Hemma igen!
Kom hem smärtfritt och ligger nu i sängen och har precis lagt över alla bilder till datorn. Klockan är redan tre på natten så jag borde väl sova.
(Oh, andra sidan så är klockan bara två i London.)
(Och det är fredag. Jag har några timmar kvar.)
(Varför låtsas jag vara nattvan. Jag går alltid hem senast halv två från klubben.)
Var hemma i Helsingborg vid elva-tiden. Gick hem, sa hej och sen sprang jag ner till Tivoli för att dansa lite. Stannade bara en timme ungefär för sen kände jag hur min utmattning tog över. Tänkte att jag skulle sova direkt-- på studs-- men sen kom jag på alla bilder som låg och klurade i kameran.
Inte kan jag lämna bilder när det finns en dator tillgänglig.
(Kan tillägga att jag önskar min dator var mer kramgo. Det hade varit mycket mysigare att krama den då.)
(Vad? Jag har saknat den.)
Nu ska jag sova. Kommer nog droppa lite historier här i morgon, med tillhörande bilder. Då blir det inte lika mycket text att förvirra er i.
0 kommentarer
Illegal smuggling
Nu har jag packat.
Möjligheten finns att jag kommer åka fast i tullen för illegal smuggling av skor.
Möjligheten finns att jag kommer åka fast i tullen för illegal smuggling av skor.
2 kommentarer
En bild från nyår
Jag ser väl lite lagom dum ut men bilden har fina färger.
Och tjejer.
(Mm, tjejer.)
Och tjejer.
(Mm, tjejer.)
0 kommentarer
Egentligen borde jag inte åka hem
Nu är det min näst sista dag i London. Det har gått alldeles för snabbt och jag är väl inte särskilt sugen på att åka hem till-- vad jag hör-- snökaoset. Jag vill inte släppa taget om min nya skinnjacka.
Idag har jag och Mathilda gått runt i stan, som ett gulligt par faktiskt.
Ni förstår... det började regna så jag-- turisten som jag är-- sprang in första souvenir-butik och köpte ett alldeles underbart (billigt) England-paraply och sen gick vi där och höll om varandra under vårt paraply. Inte armkrok som alla andra fegisar gör utan vi kramades. Som ett gammalt par.
När vi gick förbi korvkiosker fick blickar från män som höjde på ögonbrynen med fråga "Are-you-gay-?" och då nickade jag tillbaka.
(Då blev det liv korvkioskerna. De dansade runt och tackade Gud.)
(Okej, jag kanske överdrev lite.)
(De dansade bara.)
Anyhoodle...
Jag har hittills köpt fem par Converse så jag är ganska nöjd. Sen har jag köpt en hel del kläder också.
Hel del.
Jag sitter just nu på Easyjets hemsida för att se vad det kostar att --
YIKES! Trodde Easyjet var ett billigt flygbolag. Jag behöver fler kilo.
(På väskan.)
Nu ska jag packa så jag har det klart för i morgon. Sen bär det av hemåt.
Suck.
Idag har jag och Mathilda gått runt i stan, som ett gulligt par faktiskt.
Ni förstår... det började regna så jag-- turisten som jag är-- sprang in första souvenir-butik och köpte ett alldeles underbart (billigt) England-paraply och sen gick vi där och höll om varandra under vårt paraply. Inte armkrok som alla andra fegisar gör utan vi kramades. Som ett gammalt par.
När vi gick förbi korvkiosker fick blickar från män som höjde på ögonbrynen med fråga "Are-you-gay-?" och då nickade jag tillbaka.
(Då blev det liv korvkioskerna. De dansade runt och tackade Gud.)
(Okej, jag kanske överdrev lite.)
(De dansade bara.)
Anyhoodle...
Jag har hittills köpt fem par Converse så jag är ganska nöjd. Sen har jag köpt en hel del kläder också.
Hel del.
Jag sitter just nu på Easyjets hemsida för att se vad det kostar att --
YIKES! Trodde Easyjet var ett billigt flygbolag. Jag behöver fler kilo.
(På väskan.)
Nu ska jag packa så jag har det klart för i morgon. Sen bär det av hemåt.
Suck.
0 kommentarer
En halsning fran London
Mina damer och herrar!
Jag ar just nu
(Ja, detta kommer bli ett sadant jobbigt, internationellt inlagg utan de tre sista bokstaverna i svenska alfabetet.)
i London pa ett-- ganska sa funky-- Internetcafe med Mathilda och Kristina. De sitter och skriver ut en valdans massa CVn medan jag lutar mig tillbaka med en maltid fr[n Kentucky Fried Chicken.
Det ar spannande tider i London nu och jag njuter for fulla muggar. Jag har annu inte varit pa nagon musikal men jag har varit pa bio ett antal ganger.
(Julia vet vilken biosalong jag snackar om.)
Nu sticker jag ivag igen. Jag ar tillbaka i Sverige natten till lordag. Vi hors da!
Jag ar just nu
(Ja, detta kommer bli ett sadant jobbigt, internationellt inlagg utan de tre sista bokstaverna i svenska alfabetet.)
i London pa ett-- ganska sa funky-- Internetcafe med Mathilda och Kristina. De sitter och skriver ut en valdans massa CVn medan jag lutar mig tillbaka med en maltid fr[n Kentucky Fried Chicken.
Det ar spannande tider i London nu och jag njuter for fulla muggar. Jag har annu inte varit pa nagon musikal men jag har varit pa bio ett antal ganger.
(Julia vet vilken biosalong jag snackar om.)
Nu sticker jag ivag igen. Jag ar tillbaka i Sverige natten till lordag. Vi hors da!
0 kommentarer
