Små hundar eller små människor

Har precis varit ute på en lång promenad med Doglas och, som vanligt, varit social mig alla andra hundägare som bestämmer sig för att ta Landborgspromenaden när de är ute. Ofta är det bara små kommentarer när de går förbi (alltid ett "hej") som "hö-hö, det var en stor hund".

Roligast är när man stöter på en person med en Chihuahua då det alltid blir sådan kontrast mellan storlekarna.

"Stor möter liten, om man säger så... hö-hö."

Då kan jag tänka mig att de känner sig dumma, de där Chihuahua-ägarna. Känner sig dumma att de kommer med en sådan liten hund när de ser bjässen Doglas. Jättedumma.

(De som ska känna sig dumma är egentligen bara dem som bär på sin Chihuahua. Så länge ni inte vandrar i Alperna är jag-- ganska så-- säker på att de klarar av storstadsterrängen.)

(Jag har alltså inget emot små hundar. Bara små människor som äger dem.)

(Små som i små psykiskt. Inte dvärgar.)

(Små människor.)

Oh, what we do for you.

Otroligt lat tjej

Perfekt är långt ifrån perfekt

Söndag för att vila

No one there

Okej, någon här hemma måste byta ut sin form av humor. Det där är inte OK.

I just might be more sure/sure of why I am me

Killkompisar?

Idag har jag inte gjort många knop, ska jag berätta. Jag har passat de två pojkarna över och ätit Oreos. Doppade dem i mjölk för första gången och förstår hypen lite mer nu.

(Förstår dock fortfarande inte hypen med dessa-- "girl's best friends"-- Ben&Jerry's.)

(Jag vet, förlåt. Så kan inte en tjej säga. Är en väl en oskriven lag.)

Anyhoodle...

Tänkte på en sak häromdagen--

(Kan höra hur fröken Hallenheim drar en tung suck.)

-- om hur man nämner en kompis kön, om kompisen är en kille.

Killkompis.

Jag gör det-- inte lika mycket längre, då jag kommit på det-- och i princip alla mina vänner gör det. Samma sak med killar. Om det är en vän av det motsatta könet är det plötsligt värt att nämnas. Säger man att man ska hänga med en "kompis" så är det en person av samma kön, tydligen.

Hur kommer det sig att man gör så? Är det någon omedveten uppmärksamhetsfason? Man vill visa att man har vänner av andra könet vilket gör en, typ, cool. Det måste nästan vara så.

Samma sak gäller reaktionen man får när man berättar att man ska vara med en kompis av ett annat kön. Om jag, till exempel, säger att jag ska vara med en "kompis" blir det ett halvgenuint intresse från andra parten men pratar med men om man lägger till "killkompis" blir personen, ofta, mycket mer intresserad.

(Ofta kommer det även ett "Oooooh" eller "Aaaahaaa"-- men det är en annan tanke om hur olika kön "inte bara kan vara vänner".)

Anledningen till att jag kom och tänka på det var för att det var en tjej som berättade om vad hon skulle göra på kvällen och var väldigt noga med att nämna att hon skulle vara med två killkompisar.

Och visst får hon respons, hon chockar ju samhället.

Eller...?

Want to be the picture on your wall/I want to chase you around until we fall/you are the storm, let it rain/you've got the eyes of a hurricane

Jag gråter till allt, okej?

Känns som jag spenderar mest tid hos Ricke dessa dagar, för det är precis vad jag har gjort. Åkte ut till Ricke och Oliver med kebabtallrikar och cola.

(Jag vet, jag vet... så sanslöst snäll kompis.)

(För övrigt kan jag berätta för er att jag kände mig som en arbetslös, slapp ex-student på bussen. Tog 219 vid två-tiden och den var full av ungdomar som precis kommit från skolan. Där kom jag. Trött uppsyn, två kebabtallrikar och en stor cola mitt på dagen.)

(Tur att jag har fått jobb nu, annars hade det gått in i benmärgen på mig.)

Vi kollade på Armageddon och jag grät-- så som tjejer gör-- medan Ricke och Oliver bara skrattade åt mig. Jag förklarade att jag är tjej och är berättigad till att gråta. När jag vill.

(De skrattade ännu mer när jag började gråta till eftertexterna.)

Sen tittade det förbi lite andra människor och så höll det på hela dagen. Vi lyssnade på musik, kollade på film och åt mat. Sen sjöng vi ganska mycket också.

YES!

Ladies and gentlemen,

Jag städar rummet...

... och är på oerhört gott humör. Har Skypat med Fredrik, rensat garderoben, lyssnar på S Club 7 och hoppas att dagen går som den ska.

(Oj, vad jag blir glad då.)

(Oj, nu blev jag en sådan där riktigt jobbig bloggare som vägrar berätta om what's going on.)

(Förlåt.)

Bara sådär

Jag vet att det inte är en bra bild-- har fortfarande inte lärt mig kameran-- men måste bara visa. Den är tagen när det var bäcksvart ute. Det var verkligen supermörkt.

Supersjukt.

Lång dag idag

Idag har det varit en lång dag. Efter mammas städa-hela-lägenheten-på-fyrtio-minuter--

(Vilket inte tog fyrtio minuter.)

-- stack jag iväg och jobbade på HIF med Jennifer. Jag tänker inte berätta allt vi har haft för oss idag för det kommer ta alldeles för lång tid men jag kan berätta vad vi började vår jobbdag med:

När vi kommer upp på arenan ska vi transportera sex stycken, två meter höga vagnar fulla med dynor. Inga problem.

Idag däremot stod de en bit bort så vi skulle få köra dem alldeles för långt för vår smak och då ser vi det - ett snöre! Vi bestämmer oss för att göra ett tåg, vilket gick-- rent ut sagt-- åt helvete. Istället gör vi ett tåg med fyra stycken av vagnarna som jag drar så fick Jennifer dra två, utan snöre.

Efter en stund känner jag att det börjar bli tungt men fortsätter ändå.

(Utan problem, måste jag tillägga.)

Det visar sig då att Jennifer har ställt sig på den stump av snöre som hänger efter mitt tåg och jag drar då sex vagnar plus en-- väldigt lat-- Jennifer. Utan problem.

Det var bara värt att nämnas.

Diana var också på plats och Jennifer lyckades fånga en perfekt bild på vilken relation jag fick ur Diana idag. Hon satt i ungefär trettio minuter och sa inte ett knyst där vid bordet. Hon satte i sina hörlurar och startade ett spel på mobilen.

(Visst, att jag och Jennifer var ganska hyper med Mr. Panasonic men så jobbiga var vi inte.)

(Var vi nog inte.)

Träffade även Conrad och Emil. Väldigt trevligt och jag satte mig-- för första gången på tre år-- på översta läktaren och tittade på matchen.

(Det är Conrads hand på bilden.)

(För att koppla ihop, för er, alltså.)

Sen innan jag stack hem och hit mötte jag upp dessa grabbar på Mogwai nere i stan.

Lång dag men vad gör det.

När jag tvättar går jag på känsla

Mamma har dragit igång en riktig städdag och det innebär, tyvärr, att jag måste lyfta min rumpa och hjälpa till.

(Hur kan "rumpa" vara felstavat? Kommer rött streck under.)

(Kanske är censur.)

Jag fick tre uppgifter:

- städa köket "INKLUSIVE dammsugning och våttorkning, Louise"

- städa min lillebrors rum

- tvätta

Det här med tvättandet är ganska spännande. För jag har ingen aning om vad jag håller på med. Jag kör allt på 40° för jag har fått för mig att det är ett safe card och sorterar möjligtvis fel. Sen hur mycket tvättmedel som ska hällas i har jag ingen aning om.

Det blir som när jag lagar mat - jag går på känsla.

(Sen att jag är jättedålig på att laga mat reflekterar säkert inte mina tvättkapaciteter.)

Mine - Taylor Swift

Efter middagen och något som skulle kunna kallas camera abuse av knapparna på min nya älskling gick jag hem till Ricke där han och Anton väntade. Där väntade även hamburgare och film.

(Det tog i och för sig killarna 35 minuter att börja laga maten då de bråkade om de skulle äta köttbitar eller hamburgare.)

(15 av dem minuterna gick till att försöka övertala "kvinnan i huset" att laga maten.)

("No way, José", sa jag och satte mig i soffan.)

Ricke spelade även gitarr-- som vanligt-- och det var kul o se att kameran klarade av att ta bilder i mörkret utan blixten.

Självutlösare+bra blixt - check

Smakprov från Panasonic GF1

Jag har ganska mycket att lära mig om kameran men vad jag har provat nu här i mitt rum med dåligt ljus gillar det det.

Jag gillar det supermycket!

Kvalitén när man filmar är också sanslös. Det är verkligen HD.

Sweet.

Hej

Delade åsikter

Louise:

Kolldade upp mitt namn på Urban Dictionary.

(Det är tidigt och jag är vaken för ingen anledning - it's OK!)

"Louise always attracts attention to herself even without trying. She is extremely intelligent but sometimes a little ditzy when she gets too excited, but always interesting and fun!

Louise usually looks gorgeous and has a fantastic smile that lights Everyone up. She treats people fairly and truthfully even if they dont like it!

Dont mess with her - she will never forget it! Louise is the greatest one man woman lover you will ever find and is always optimistic with life, and stubbornly determined to succeed like a warrior at whatever she attempts.

Anyone would be lucky to even know a Louise.

'Dude, you're actually friends with Louise?'

'Yeah, I can't believe it!'

Louise's are great people! Hug one and tell her so today!"

Har ni tänkt på...

Her Morning Elegance - Oren Lavie

"himla inte mot mig!"

Poncho

Jag bär en poncho.

Så. Jävla. Fashion.

Syster i New York

So long!

Nu sticker jag iväg till Kristianstad och jobbar på 60-årskalas!

Favoritbilder

Alla har väl sina favoritbilder i arkivet och jag tänkte visa er några av mina favoriter. Anledningen till varför favoriten är en favorit kan bära eller brista.

(Om det ändå hade varit en så enkel anledning som att jag såg ut som en gudinna.)

Jag och Julia. Julia och jag. Vi har diskuterat bilder en gång ett flertal gånger och kom bara fram till att bilden är "speciell". Det är något speciellt med den men vi kan fanimej inte komma på vad.

Möjlig anledning kan vara att vi lutar åt samma håll.

Så simpla människor är vi. Julia och jag.

Tror bilden är tagen under sommarlovet till åttan. Nian.

Jag hoppas på åttan.

Varför jag tycker om den är just för att vi är så... avslappnade. Det är väl min och Alex relation och det var hela den sommaren. Jag bodde, i princip, hemma hos herrn ovan tillsammans med fem andra killar. Vi underhöll oss med studsmattor - både på campingen och i trädgården. Men campingen var fett mycket häftigare.

(Tror det är fel sommarminne. ... whatever.)

Den här bilden är bara en bra bild. Visst, Victor ser lite drogad ut och jag står med ett småläskigt, busigt flin med Fredrik är ju snygg... det räckte antar jag. Eller så gillar jag bilden för det ger en känsla av sommaren som varit nu. Djävulskt bra bara.

Den här bilden ger mig lust att skriva ut "hahaha" till beskrivning men det vet ni, av erfarenhet att jag inte gör... men skrattar gör jag när jag ser den här bilden.

Det finns en väldigt enkel anledning ut: vi ser helt störda ut och det är precis så vi är tillsammans.

Den här kvällen var i början av sommaren i år. Det var en grym kväll med några av de härligaste från min gymnasieklass. Alla satt runt ett bord, drack och spelade spel - men mest pratade vi om sanslöst orimliga saker och när kvällen började dra mot sitt slut var alla lika taggade på att ta en gruppbild.

Ah, den omtalade trion. Vi har gjort mycket i våra dagar - jag, Diana och Jennifer. Vi var tillsammans konstant och gjorde allt tillsammans under högstadiet. Vi kom på kodnamn till varandra och fikade tills det att jag fick börja långa pengar av mina föräldrar för alla bagles på Wayne's.

Det jag tycker om med den här bilden är det att den påminner mig om att det inte spelar någon roll om man "växer ifrån varandra" så länge man vet att man kan komma till personen när det väl gäller. Vad som också är ganska otroligt är att när vi väl ses är allt precis som vanligt. Precis så som det ska vara.

Här har vi en av mina absolut favoritbilder. Jag och Mathilda på S¡ESTA!. Jag har skrivit om den här bilden förut och hur kul det var på festivalen men det bilder ger mig mest är minnet av hur bra jag och Mathilda klickade - på minuten. Också hur mycket jag skrattade under de dagarna med henne och hur mycket hon skrattade åt med mig.

Det är helt enkelt en sanslöst glad bild.

Julias quote

Fina scener

Miss Universe 2010

Så snygg som jag är idag borde jag mejla till någon högt uppsatt man som kan ge mig jobb inom modellyrket. Chansen för att lyckas är så mycket större om jag skickar till en man för han kommer bli kär i mig och vilja ge mig hela sin värld.

Nu ska jag handla!

Ny kamera! Snart.

Nu är det äntligen gjort!

Jag har beställt min nya kamera!

Panasonic Lumix DMC-GF1, 20mm / f1.7

(Okej, så det säger er ingenting men den är bra.)

(Djävligt bra.)

(... eller... ska den vara.)

Den är väl här nästa vecka skulle jag tro men jisses Amalia vad jag ska ta bilder. Fina bilder. Bilder som kan platsa här.

Den filmar även i HD-kvalité.

... precis vad jag behöver

Jisses, jag är så utmattad just nu.

Dagen har gått åt till att städa och sitta framför datorn. Jag får inte rätt på min bloggdesign.

Dels för att jag inte orkar tänka till eller göra något avancerat... dels för att jag inte kommer på vad jag vill göra för tänkande eller avancerat. En ond, liten cirkel jag har hamnat i denna onsdag.

Nu skulle jag behöva en påse godis, film och filt. Kanske en famn.

(Så länge-- bara så länge-- får det se ut såhär.)

(Kanske är redigerat redan i kväll.)

Dagens I-landsproblem:

Saltade med fel öppning...

Promenaden när man vaknar

Var uppe klockan åtta för att gå ut på en idiotisk skön morgonpromenad med Doglas.

Det är samma sak varje gång jag har morgonpasset med Doglas. Pappa väcker mig när klockan slår 07.50, jag svarar att "ja, ja - jag är uppe" men varje gång kommer pappa tillbaka in på mitt rum klockan 08.00 med ett "för fan, Louise" och så vaknar jag för andra gången och går förhoppningsvis upp.

(Han har med all rätt att säga "för fan" till mig. Det har blivit en olidlig rutin.)

Själva promenaden påminner om första utomhusscenen i 101 Dalmatiner där Pongo springer runt, lycklig som få, som en valp i parken medan hans husse sömnigt går efter - liksom dragen av hunden.

Där har ni mig.

Skulle ta en charmig porträttbild på mig sådär tidigt på morgonen men failade totalt varje gång.

Ska nog till sängs nu... snart...

Jag hade bestämt mig för att ligga i sängen-- och sova-- när klockan slog elva.

Well...

Jag skyller på Mr. Oskar Pernefeldt och mitt sug efter att skapa kreativa illustrationer. För det är vad jag har ägnat kvällen åt. I alla fall de två senaste timmarna.

do you see it?

CTRL+Z!

Alldeles bra dag

The good life

Göteborgskalas

Det har varit en hektisk tid i Göteborg för familjen Lundberg men kul har det varit!

Festen på Hotell Avalon var riktigt rolig med underbart fin middag och sedan dans, fri bar och pool.

(Jag personligen tyckte kanske inte middagen var underbar men vad jag har förstått tyckte alla andra det.)

(Dyr mat är inte riktigt min grej.)

Hela kvällen spenderades till mesta det med min syster tillsammans med mina kusiner och alla andra som var på plats. Clabbe, till exempel.

Yes, gamla idol-juryn var DJ kvällen till ära och ni kan inte förstå hur mycket han sjöng med till låtarna.

Även om jag och Sofie höll utkik under princip hela kvällen efter Mr. Skarsgård & co. fick vi aldrig tag på dem. Tråkigt då jag-- och säkert Sofie-- redan hade tänkt ut hur jag skulle hantera situationen när jag träffade dem. Jag skulle vara cool, lugn och sanslöst trevlig utan att vara en pain-in-the-ass för stjärnorna.

Very well, their loss.

Så ja!

På plats i Göteborg med handduk runt huvudet

Det tog ett tag för familjen Lundberg att ta sig till Göteborg men vi är i alla fall på plats.

Mamma, pappa och Josef släppte av mig och Sofie i lägenheten som är vår för natten. Ett par vänner är bortresta så nu har vi en stor, fin, ljus lägenhet mitt i stan.

Görbra.

Om ungefär en timme ska vi ner till Ritz på fördrink och sedan vidare till hotellet Avalon där min morbror håller till med fest uppe på taket.

(Which-is-by-the-way-out-of-the-blue samma hotell som Alexander Skarsgård, Kate Bosworth och Kirsten Dunst befinner sig på.)

(Det var egentligen allt jag ville säga. Vi ska vara på samma ställe som Hollywood celebrities.)

(Kameran är även med ikväll. Ni vet... utifall att.)

Göteborg

När man har tråkigt - webcam

Det blev en tidig start på morgonen idag.

(Okej. Hyfsat tidigt, pappa...)

Kom nyss hem från Elin och har hunnit vara ute på en promenad med Doglas. För en gångs skull, känns det som, är det fint väder ute. Man kan även se hela vägen till Danmark och Helsingör, vilket var ett tag sedan.

Igår sysselsatte jag mig med film hemma hos Elin. Jag, Elin, Johanna och Måns trängde in oss i hennes etta vilket gick alldeles galant.

(I och med att Måns gav upp och gick efter en timme.)

Oliver vägrade lämna lägenheten på grund av regnet utanför trots det att Elin jag erbjudit honom att låna min regnjacka. Vi somnade allihopa efter att ha lyssnat på intros till barnprogram från 90-talet.

(Har ni inte gjort det innan säger jag nu till er att göra det. Sök på YouTube så får ni en massa listor.)

(Det är inte barnsligt.)

Pippi Långstrump

Har haft en liten nostalgitripp här i köket den senaste timmen. Lyckades rota fram DVD'n från när jag spelade Pippi Långstrump i sexan. En pjäs på 80 minuter där jag springer runt och pratar strunt med Herr Nilsson i famnen.

Kommer ihåg kvällen då vi spelade upp pjäsen. Kommer ihåg hur nervös men framför allt excited jag var minuterna innan. Hur jag var säker på att detta skulle vara min stora chans att visa alla att jag faktiskt klarade av att memorera 85 repliker.

(Nu blev det i och för sig bara 84 då jag klantade till mig under en.)

Kommer ihåg hur jag kände att mitt hjärta sjönk när jag fumlade bort en replik. Hur mycket jag skämdes och sedan ruset man fick när man lyckades improvisera fram något nytt, roligt som fick folk att skratta.

När jag ser filmen nu är det så mycket saker jag vill poängtera till lilla-jag för att göra det lite bättre men, vad fan - det var mitt första framförande. Lite newbie får man vara.

För jag var en fantastisk newbie.

'

(Ja. Flätorna är mitt eget hår.)

Jag och min mac mot världen (eller två Sims-nördar.)

Sitter i Elins soffa just nu. Har gjort det i två timmar.

Johanna är också här.

Läser man den korta beskrivningen kan det verka vara en trevlig kväll men sanningen är att det är ganska ensamt.

Jag är en ensamvarg ikväll.

Jag och min Mac.

De andra två tjejerna sitter nämligen-- med varsin PC-- och spelar The Sims. Något som de har gjort i ungefär tre dagar. De var vänliga att låta mig komma upp för sällskap men med krav att jag tog med mig min egen dator så jag kunde underhålla mig själv - för de var upptagna.

Så nu sitter vi här. Tre tjejer i en soffa. Utan kommunikation.

(Elin och Johanna kommunicerar dock. Med sina Sims-karaktärer.)

("Du cyklar! Varför cyklar du? Du är en rockstjärna!")

Brother, brother

Sharing is sexy!

Har gjort om sidan där ni kommenterar.

Bara för att man är så sexig då.

Irriterande saker

Personer som sitter ytterst i ett tvåsäten på bussen

Dessa människor som tydligen absolut inte alls vill ha sällskap på resan. Inte ens om det är få platser kvar. De sätter sig längst ut, fönsterplatsen får väskan.

Facebook-chatten

Jag kan inte vara den enda.

Att tömma diskmaskinen

Personer som andas samtidigt som de dricker... mjölk

Jobbigt barnminne för mig. Personen dricker samtidigt som han andas genom näsan och munnen. Prova. Lyssna. Sluta.

När samma reklam visas två gånger under samma programpaus

När två olika TV-kanaler har reklam samtidigt

Personer som inte avslutar det de bö

När man skriver fel, ska rätta till men skriver fel igen

Detta händer oftast under SMS- eller MSN-konversationer. Skriver man fel en gång tar det aldrig slut. Du kommer aldrig få rätt på ordet och det slutar istället med ett "GJADJ!!!!!!"

När du får oväntat sällskap på bussen

Bussresor för mig är till för att lyssna på musik, inte prata om vad jag ska göra till hösten.

Personer som frågar "Kan jag få ställa dig en fråga?"

"Nej."

Kundvagnar med ett dåligt hjul

Ni vet vilka jag menar. De där kundvagnarna som glider åt höger. Hela tiden.

PeRsOnEr SoM sKrIvEr SåHäR

Killar, råkar ni kissa på toalettsitsen - torka bort det

Det händer alldeles för ofta att man stöter på någon som inte kan sikta.

När man är på bio och måste dela med sig av sitt armstöd till personen bredvid

"Du tar första halvtimmen".

Gratiserbjudanden som alltid har en hake

Det gör liksom. Ont.

Pappa om bloggen

Nintendo 64

Något som jag har saknat är Nintendo 64! Jag kom på det igår när jag spelade det.

Vid 12-tiden i natt kickade min spontana sida igång och jag cyklade ut till Ricke. Efter att ha kollat på alldeles för många musikvideor kom Ricke på den briljanta idén att spela Nintendo 64 och Mario Party. Vi spelade lite för länge och jag var inte hemma förrän klockan fyra.

(Sen att teknikguden tydligen inte var på min sida igår är en annan sak.)

(Allvarligt talat. Jag har aldrig haft så mycket otur i ett spel.)

(Och ja, man kan ha otur i Mario Party.)

Men så värt det.

Nu ska jag bara vänta på det att Fredrik kommer hem från Berlin så vi kan ha Nintendo 8 bitars-kväll.

Sveriges snyggaste man

Det är sanslöst vad snygg den här grabben är.

Andreas Wijk

I can only sing this song and tell you that I am not that strong / If I could read your mind, would I find any trace of me?

Fotografering med en hund

Det är svårt att försöka ta fina bilder med sin hund när han:

1. är stor som ett hus och vill knuffa på en.

2. tröttnar efter en bild på att umgås med mig.

Unwritten - Natasha Bedingfield

Oh, gosh - aint he a cutie?

World of chances

Bara favoritmusiken som fungerar då

Ni kan känslan.

Man ligger i sängen och verkligen väntar på att sätta igång sin musikspelar och lyssna på sin favoritspellista tills det att man somnar.

Spellistan är alldeles personligt gjord a la you och du kan lyssna på låtarna i timmar. Antingen ger låtarna dig en känsla av jul, förra sommaren eller studenten eller så är det den sortens låtar som låter dig tänka fritt. Låtar som ger din någon sorts frihet att hamna var du vill, leva vilket liv du vill.

Låter dig drömma innan du ens har somnat.

Där är jag!

(Här snackar vi introduktion.)

Som sagt, så ligger jag i sängen och väntar på att få sova. Det är självklart jag själv som bestämmer när detta kommer ske men jag ska bara kolla en två tre fyra ett par saker innan jag släcker lampan.

I kväll har jag varit hemma hos Måns med honom och Oliver. Vi såg på True Blood och åt popcorn.

Märkligaste händelsen i kväll var när vi märkte att det satt en snigel bredvid oss i soffan.

Hälsningsfraser

Jag sitter alltid och tänker på hur jag ska börja ett inlägg. Det känns så onödigt dumt att skriva "Hallå" eller "Hej" varje gång för då kommer det helt plötsligt bli en sorts hälsningsblogg.

(Sen drar det tillbaka mig till dagbokstiden. Jag tänker inte riskera att jag blir så förvirrad i huvudet att jag börjar berätta hemligheter för er.)

(No offence.)

Inte heller vill jag börja inlägget med tre stycken punkter, som om man avslutar en mening.

För det gör man ju inte.

Sen kan jag inte heller hoppa direkt in på ämnet eftersom att det helt enkelt blir en konstig början på ett inlägg. Något som jag gjort på sista tiden är att börja med "och".

Inte okej.

1. Det är grammatiskt fel. Ordet "och" får aldrig komma efter en punkt (.) eller ett komma (,).

2. Det påminner mig om en tjock man som precis kommit hem från jobbet, sätter sig i soffan, knäpper upp byxorna ooooch så sätter han ner handen innanför kalsongerna.

(Ärligt talat, killar. Vad är grejen med det?)

Jag tror helt enkelt att jag får försöka börja med någon sorts introduktion till varje inlägg, ett litet ord som sätter er på rätt spår. Rätt håll, liksom.

För, ärligt talat så är jag trött på att varje gång jag startar ett inlägg behöva tänka på hur jag ska börja det. Det borde verkligen vara det minsta problemet.

Födelsedagspresenten till Jennifer

Häromdagen satt jag i hemlighet och fixade en alldeles speciell present till kära Jennifer som har fyllt 19 år. Jag var nere på stan och köpte en old school glasburk för att få presenten gjord - för det var allt som behövdes.

Resten kom från hjärtat.

(Och Jennifers äldre blogg.)

(Ni förstår sen.)

Det var nämligen så att Jennifer sagt till mig att det inte var någon idé att komma på något galant då jag aldrig skulle kunna "toppa förra årets present". Hon satte alltså redan där ett betyg på min present:

"Sämre än sist".

Great.

För att komma undan hennes kommentar bestämde jag mig för att göra något alldeles speciellt. Jag skulle ge henne en minnesburk.

(Visst gillar man namnet? 'Minnesburk'. Låter som taget från en Harry Potter-bok.)

Vad jag gjorde var att jag kom på så många härliga stunder som jag upplevt med tjejen som möjligt och när jag hade slut på minnen tog jag ett besök till Jennifers gamla blogg som hon hade fram till, ungefär, gymnasietiden - den var nämligen proppad med hyss a la Kroo/Swiss.

Jag skrev varje minne med en mening på ett papper som jag sedan klippte isär till att det blev små, söta notes.

Voila!

Slängde ner alla lappar i burken och förseglade den.

På så sätt kom jag undan lätt i år. Jag gav henne en present som inte bara skulle ge henne ett leende den stunden hon fick den utan även varje gång hon öppnar den och läser ett minne.

För de är ett par för jävla bra minnen där i den burken.

(La även ner några bilder som kunde gå ihop med lapparna.)

(Finurliga jag.)

Facebook VS. YouTube

Jennifers ben

Tycker den är bilden på Jennifer är så lustig.

Får man ihop att det är hennes ben som går rakt över bilden? Likt en bävers stopp för att floden ska rasa ur bilden. Precis så ser jag hennes ben.

Dagens utflykt

Var på Väla med Fredrik och sedan IKEA för att äta lunch. Alla tillägg kostade bara fem kronor så vi gick på stort. Vi körde sen ner och parkerade utanför Pålsjö Krog för att äta våra chokladbollar. Tänkte bara ta en snabb paus innan Fredrik körde mig hem.

Två timmar senare har vi fält ner sätena, diskuterat livet, kopplat in Fredriks iPhone i högtalarna, haft Star Wars fight och även förvrängt våra röster till jordekorrar.

Vi var stillastående på en parkering. I två timmar.

(Där har vi en bra eftermiddag, mina vänner.)

God morgon!

Har varit på möte och nu ska jag till Väla med Fredrik.

Ha en trevlig förmiddag.

Alla dessa uttryck

Jisses, vad tråkigt väder det är idag. Det skriker film men jag kommer inte få göra något sådant innan jag har städat mitt rum.

Det är trots allt söndag.

(Städdag.)

Anton fyller år idag så ska försöka träffa honom en sväng, tycker inte att träffa honom utanför Cardinal klockan ett på natten gäller. Det gills inte, som de säger.

Funderade på en sak när jag gick och la mig igår. Funderade över hur många olika uttryck man lär sig hela tiden av killar man känner. De är alltid igång med så mycket spännande ord. Kung, Annars?, Klipp, Swill, Awää, Krix m.m.

Den enda ordet som jag inte förstår mig på är lillis. Lillis är uttrycket som används istället för tummis. Jag har inga problem med att förnya det gamla men vissa saker ska man bara låta vara.

(Liksom, lillis låter inte ens trovärdigt.)

"When it's real, it's forever."

Alla säger så mycket men det spelar ingen roll så länge vi har koll läget. Vi vet precis hur det är när vi ses!

Bara underbart

"I'm so blogging this"

En vän till mig taggade mig på den här bilden över Facebook.

Hade väl inte förväntat mig mer och då taggningen är gjord har jag inget annat väl än att blogga om det.

Men det är inga problem.

Tänk vilken fantastisk tröja.

Den är inte särskilt snygg och texten är i helt fel typsnitt men den ger ett fint budskap. Budskapet att man är väldigt kreativ person, att man i vad som helst kan hitta någonting värt skrivas om.

(Eller bara ett totalt blogg freak.)

Jag kan väl inte säga att jag kan skriva något intressant-- ja, allt här är intressant-- av allt jag ser men kan jag inte det skriver jag väl det på ett intressant sätt.

(Säg bara ja.)

Jag ska ta mig till Cubus i morgon och hitta tröjan. Sen ska jag köpa den.

(Men bara om den sitter snyggt på mig.)

(Jag är fortfarande en utseendefixerad medveten tjej.)

Den där efter jobbet

Såhär pigg är jag just nu.

Kom precis hem från HIF och en trevlig arbetsstund med Jennifer. Har jag inte träningsvärk i benen i morgon på grund av spring i trappor så kommer jag definitivt ha det i magen i resultat av alla skrattattacker vi har haft idag.

(Vi satt till exempel och låtsades att hela Olympia satte sig för oss.)

(Ni förstår var vår humornivå ligger.)

Nu behöver jag gå ut och röra på mig för jag är så rastlös.

(Något som kanske inte kan läsas ur mitt ansiktsuttryck.)

I morgon ska vi fira Jennifer och det kommer säkerligen bli roligt! Jag väntar mig en fantastisk tårta i alla fall.

Hon läste faktiskt Hotell/Restaurang på gymnasiet.

"... you'll find what you need."

Sagan och mig och Julia.

Jag vet att det är många som har ställt sig-- och mig-- frågan:

"Hur kommer det sig att du och Julia är så bra kompisar? Ni passar inte är så olika!"

Ja, visst är vi olika, jag och Julia men jag har aldrig förr träffat någon som passar mig på ett så bra sätt. Aldrig träffat någon som jag kan ha en sådan oerhörd balans med. Vi är olika.

Hon älskar Hanson, jag älskar Jonas Brothers.

Borde vara dödsdömt från början.

Faktum är att Julia hatade mig i början av ettan, på ett håll-käften-vad-är-det-med-dig-du-pratar-konstigt-sätt. Hon tyckte jag pratade konstigt och kom alldeles för bra överens med en kille i klassen. Sen vände det och har varit bra sedan dess.

Vi satt såhär och pratade i telefon ungefär en timme, båda två med huvudet i en skål.

(Julia i en tom fiskskål.)

Anledningen till att vi satt såhär var för att det lät precis som i "den-där-scenen-i-Pocahontas-när-de-är-under-båten-som-är-upp-och-ner!".

Vi var på öppet hus på skolan och stod över den här i säkert tjugo minuter, samtidigt som vi låtsades att vi var häxor. Att människor stod och tittade på oss när vi stod där och "drog röken upp ur glaset" gjorde oss ingenting, vi var upptagna.

Urklipp ur min gamla blogg.

Vi åkte till London för att fira våra 18-årsdagar och hade en fantastisk resa. Veckorna innan resen gick vi runt i skolan och sjöng det som står ovan. Överallt.
Varje gång vi lämnade ett rum gick vi som ett tåg och sjöng, samtidigt som vi dansade.

(Jag lovar, ni kan fråga våra lärare.)

Resan till London var som sagt fantastisk och vi kunde inte sluta skratta åt vårt misslyckande när vi kom hem och kollade igenom bilderna.

Det var bara vinkelbilder på oss där antingen jag eller Julia håller i kameran.

En veckas bilder på våra huvuden.

 

Här är en kommentar på en bild som togs när vi gick i ettan. På bilden ser man hur det är ritat en massa mönster på våra händer och Julia sa ifrån. Det är en annan bra sak med oss två. Vi kan säga att:

(Julia är till exempel kass på att matcha kläder.)

(Vad som däremot måste nämnas är att hon har försökt bli bättre under åren.)

En lustig sak som jag kan lägga till på listan av skumma saker som rör mig och Julia... vi vet liksom vad den andra tänker på.

Exempel: Vi var på väg hem från skolan ett gäng och jag gick någon meter ifrån alla andra och var inne i min egen värld. Jag hade en bit papper i handen och skulle slänga det på marken.

(Jag vet, aja baja.)

Jag ville göra det hela lite mer spännande, så bestämde mig för att göra som Rose gör som gammal tant i Titanic.

(När hon slänger diamanten i vattnet samtidigt som hon liksom, stönar lite. Ni vet vilken jag menar.)

(Ja, jag gjorde det här alldeles för min egen skull.)

Jag gjorde det tyst för mig själv, släppte pappret och gav ifrån mig ett litet "hoh!" när plötsligt Julia dyker ur sin konversation med Joanna och ropar:

"TITANIC!!"

Face to face but never eye to eye.

This flag is not mine

En bild från Mogwai i lördags.

Björn, Benka (som åkte in i lumpen idag!) och jag.

Glassigt jobb

Är hemma från ett par timmars jobb nu. Det har varit dåligt väder så det mesta jag gjorde idag var att:

- Äta glass

- Äta toast

- Dricka läsk

- Prova nya glassmaker

- Lyssna på musik alldeles för högt

- Läsa för mycket ur min nya bok

- Skriva alldeles för många notes till mig själv

- Hjälpa alldeles för få kunder

(Egentligen är det ett ganska skönt jobb.)

Nu ska jag strax ut på promenad med Alice men jag tror att jag måste samla mig lite först. Till exempel tvätta bort glassen från min kropp.

(Jobbar man med glass går det-- tydligen-- inte att undkomma glassen som lägger sig upp till axlarna.)

(Idag smakar mina armbågar blåbär.)

God söndag!

Kvalitéskväll!

Kom nyss hem från Ricke, varit där och tagit det extremt lugnt denna söndag kväll. Vi såg på The Losers och-- halva för mig-- Good Will Hunting. Blev en lång promenad hem från Tinkarp men det gjorde mig gott.

(Gott på det vis att jag kommer somna av ren utmattning nu.)

Kolla bara:

För hungriga och envisa för vårt eget bästa