Har precis varit och sett The Bling Ring med Alice. Den nya filmen av Sofia Coppola som handlar om verkliga event i Los Angeles. Ett gäng ungdomar som kollar upp när kändisar är out of town och bryter sig då in i deras hus. Stjäl allt de kommer åt. Pengar och bling. 

 

Det är läskigt hur lätt man kan relatera till ungdomarna. Kanske inte att råna någon på dyrbarheter men fixering av materiella saker. Känslan av att ha på sig något snyggt-- och dyrt-- för att sedan strosa runt på gatan med snygg frisyr och stora, svarta solglasögon. 

 

Jag älskar den känslan. När man är så fruktansvärt självsäker för att man har en snygg-dag. När man går runt i snygga skor, svänger lite extra på höfterna, sänker blicken och gungar lite nonchalant med huvudet. Ni vet vad jag menar, catwalk walken. Då går man och har ögonsex med intet framför sig. Fixerar blicken någonstans, kisar med ögonen samtidigt som man flinar lite. Som om man har en hemlighet. 

 

Filmen var full av det där. 

 

Jag vet att den enda jag borde ta med mig av den filmen är att

1. Inte stjäla

2. Regera på hur långt vissa kan gå för status

 

men just nu känner jag bara ett sug efter att gå ner för gatan med min snygga Ralph Lauren-kofta, Oscar De La Renta-smycken, Mac-läppstift och höga klackar. Så att jag kan gunga med huvudet och flina bakom mina Ray-Ban-brillor. 

Har Miley Cyrus' We Can't Stop på loop och är på ganska bra humör. Jag är väldigt lugn. Sitter och nickar med slagen i låten. Sen vajar jag det när refrängen kommer igång.

Förstår ni vilket humör jag menar? När allt bara... är. Då när man ser ut att vara lite efter. Ögonlocken hänger antagligen lite för långt ner över pupillen. Känns asbra. 

 

 

Mamma skickade över en bild från när jag var liten. I don't know about you... men jag tycker jag ser ut som en liten Queen B med mitt diadem. Särskilt med tanke på placeringen, halvvägs ner i pannan & allt.

 

Om jag för evigt bär det här läppstiftet behöver jag aldrig oroa mig för att behöva bleka tänderna. De blåa tonerna slår ut mina mänskliga, varma totalt. 

 

Jag gillar't. Känner mig som en kändis.

 

Natur är verkligen något som lugnar mig. Jag vet, klyschigt men så effektivt. Sätt mig i en skog med instrumental musik i öronen och jag glömmer allt vad stress är. Det ersätts med lyckorus.

 

Det var länge sedan jag var ute för mig själv i skogen, men den här eftermiddagen har jag varit ute och gått/sprungit i nästan tre timmar! Upptäckt fyra olika parker i Malmö, lyssnandes på James Newton Howard, Hans Zimmer och Patrick Doyle. Utan att tänka på något annat än hur skogen ser ut! Jag går lite samtidigt som jag ser upp mot trädtopparna och ler. Sen springer jag lite, hoppar över fallna träd och skrattar.

 

Många stirrar på mig och tänker antagligen att jag beter mig som en idiot, men jag bryr mig inte. Jag har inte känt mig så "jag" på länge.

Jag är helt säker på att jag är en ovanligt stressad person. En av de personerna som springer runt i cirklar hemma i lägenheten samtidigt som man skriker MEN GÖR NÅGOT DÅ, FÖR FAN! till sig själv utan att egentligen veta vad man vill. 

 

Jag har insett att det händer mig hela tiden. Mina bekymmer skriker i bakhuvudet och jag vaggar dem till sömns stup i kvarten med någon sorts "om några år behöver du bekymra dig om det"-historia. Vilket inte alls verkar vettigt. Så jag bestämde mig för att ta tag i det. 

 

Började med att skriva två listor. En "10 saker jag vet är sant". Jag har tydligen sämre koll på saker än jag trodde, för jag satt med nummer tre till tio i säkert 45 minuter. Sen skrev jag en till lista. En lista som var betydligt lättare att avsluta: "10 saker jag borde ha lärt mig vi det här laget". Och oj! Jag verkar ju inte ta någon lärdom i över huvud taget.

 

Jag vet inte riktigt vad dem här listorna var bra för men de kändes som en bra början. Till att lära känna mig själv och vad fan jag stressar för.

 

---

I've realised I'm stressed out person. I'll walk around in circles in my apartment, screaming WELL DO

SOMETHING, DAMN IT without really knowing why.

 

I've also realised this happens to me a lot. My unsolved issues are screaming at the back of my head an all I do is sing them back to sleep with a "you can worry about this in a few years" story. Which is ridiculous. So I decided to do something about it. 

 

I started with writing two lists. The first one was 10 Things I Know To Be True. And apparently I don't know much. I was stuck on number three for about fourty minutes before slowly working my way down to ten.

The second list was 10 Things I Should've Learned By Now and, boy, was this one easier. Like a freaking walk in the park, this one was. 

 

I'm not sure what good these lists will do but they felt like a good start. I didn't even realise some things concerned me before I added them to number 6 & 7. Who knows, maybe I'm got some EAT, PRAY, LOVE thing going on here. 

 

Det är läskigt hur snabbt man faller tillbaka när man inte utför något helhjärtat. Nu har jag flyttat in i min egen lägenhet vilket innebär att jag måste ta tag i vad jag lovade mig själv: vara lite vettig igen. Raw-regel

 

(Ha koll på vad du äter, helt enkelt. Inte för mycket ketchup, etc.)

 

och röra på mig. I morgon ska jag köpa en mixer och stekpanna så jag kan börja göra smoothies och bananpannkakor igen. Jag saknar dem där.

 

Kan också passa på att köpa en bäddmadrass. 

Jag har nu flyttat ner till Malmö. Flyttat in i min fina, lilla etta och försöker desperat lägga upp en möbleringsplan. Jag är duktig på att lägga upp snygga designer och färgkombinationer på papper och skärmar - men nu är det riktiga, fysiska ting som ska placeras ut! 

 

Känner mig redan trött på det här projektet.

Som ni kan se till vänster har jag varit igång på Instagram men inte här! Lottie är nämligen på besök och jag försöker se till att hon har det roligt innan jag sätter mig och skriver ett blogginlägg. 

 

(Hon ligger och sover nu, så mössen kan dansa på bordet!)

 

I dag ska vi till Torekov! Bara ett par timmar men hon ska få se allt fina vad det har att erbjuda! Vilket under vintertid är långa promenader och ICA: Lasse på Lyckan. Jag frågade vad hon tyckte om att åka en och en halv timme för att promenera i två timmar och sedan åka hem igen:

 

 

Sen gick hon och gjorde sig lite te.

Det är Alla Hjärtans Dag i dag och jag bär tre! Represent!

Blandade ihop läpptstift och läpppenna av olika färger och jag har en ny favorit! Lade ljusare i mitten på läpparna, snappade upp det från någon YouTube-video.

 

(Vilket är VAR all denna galenskap härstammar från! Tanya Burr, liksom.)

 

Jag kallar det hot pink för jag har ingen fantasi. Känner att jag snart behöver börja be om ursäkt på Instagram för alla bilder med mina läppar. Men dem är ju så lush! 

Sitter och dricker en frukostsmoothie och överväger om jag ska leva på de här för resten av livet! 

Har ni också dagar när ni är så EXTREMT JÄVLA HYPADE för någonting ni inte har någon aning om? När det studsar i magen och ni kan inte vänta tills det händer!? Jag är så nu! Superglad och förväntansfull.

 

Det jobbiga är väl att jag inte har någon aning varför. Visst, lite inspirerande bilder men inga konkreta ämnen. Jag har verkligen inte kommit fram till något life changing beslut. Ändå sitter jag här och ler som en kärlekskrank tio-åring. 

 

Herre gud, vilken dille jag fått för kosmetik! Jag som brukade sug för att gå och köpa godis eller ett par nya Converse suktar nu efter nya läpttstift! Kom hem med det plus två nagellack! Jag provade inte läppstiftet i butiken utan köpte det enbart på grund av namnet! Jag har ingen aning om vad "mauve" betyder men det lät som något jag ville vara. 

 

(Googlade bilder. Mauve är en typ av lila. Så namnet var väl inte sådär jättefett.)

 

Inte konstigt att pappa droppar kommentarer om hur jag mycket tid jag lägger på mitt utseende och lämnat tomboy-Louise. Jag är ju värre än min syster, som jag alltid sett som en liten docka! 

 

Men hey, jag gillar'e! 

Stan håller ljus-låda i dagarna. Tror inte det finns någon speciell anledning till det men tycker inte heller det behövs. Lite ljus lyser upp vardagen!

 

(Pun intended.)

 

Känner att jag har lite ämnen att säga så funderar på att köra upp det på YouTube. Stimulera teaterapan, liksom! Dessutom går ladda-upp-video-på-YouTube hand i hand med första ämnet jag vill prata om...

 

... nämligen vikten av vad andra människor tycker! För visst är det så att man styrs så löjligt mycket av hur man tror att andra kommer reagera? Man vill gärna se sig själv som en independant, strong and confident woman men let's face it - antalet "likes" gör en del. 

Nu ska jag sätta igång och äta enligt raw-regeln igen. Alltså, veta vad man stoppar i sig! Dels för att jag vill bli fastare och för att jag tror att mina tänder kommer droppa om jag inte slutar med allt nonsens.

 

I morgon kommer jag få träffa Alice! Har inte träffat henne på superlänge, så det är bannemig på tiden. Jag saknar våra tjejkvällar! Vi hade ett bra groove på dem ett tag, sågs var och varannan dag OCH HERRE GUD jag insåg precis att det var två år sedan vi hade ett bra groove senast. 

 

Är det inte fint? Att man kan ses så sällan men kännas som tvärt om?

Sitter och väntar på att jag ska orka förflytta mig från köksbordet till sängen. Kommer knappast släppa datorn och somna men det är så mycket skönare att ligga i sängen och surfa. Man vet liksom att man enkelt kan stänga ner datorskärmen och vända kudden till den kalla sidan för snabbt att somna. 

 

Det har varit en lång dag med lite för lite sömn kvällen innan. Somnade på tåget hem från jobbet och vaknade häftigt när vi var framme på plattformen. Blev irriterad på mig själv för att jag stressade upp mitt hjärta till hastigeheten av en kolibris - tåget skulle ju inte lämna plattformen förrän fem minuter senare.

 

Jag är i Stockholm och hälsar på min syster! Jag har klippt mitt hår vansinnigt kort! Första gången jag var hos en frisör på fyra år.

 

Jag har varit och tagit några glas vin med min fina göteborgare-och-barndomsvän Lisa, samt fina London-Ludde-och-Erik.

 

I går var vi på V som är en klubb i en klubb. Vi dansade hela kvällen och i dag haltar jag, efter mitt fall på dansgolvet. 

 

(Som jag snyggt räddade.)

 

Jag stannar här till i morgon eftermiddag. Vill varken lämna min syster eller Stockholm just nu. 

Nowadays I am loving this breakfast thing! I

 

(Who never much liked having these morning meals.)

 

am now loving-- not only eating but making these dishes! I'm making oatmeal smoothies, putting berries on porridge and today I made banana pancakes with raspberries! Banana pancakes. So Martha Stewart of me.