Natur är verkligen något som lugnar mig. Jag vet, klyschigt men så effektivt. Sätt mig i en skog med instrumental musik i öronen och jag glömmer allt vad stress är. Det ersätts med lyckorus.

 

Det var länge sedan jag var ute för mig själv i skogen, men den här eftermiddagen har jag varit ute och gått/sprungit i nästan tre timmar! Upptäckt fyra olika parker i Malmö, lyssnandes på James Newton Howard, Hans Zimmer och Patrick Doyle. Utan att tänka på något annat än hur skogen ser ut! Jag går lite samtidigt som jag ser upp mot trädtopparna och ler. Sen springer jag lite, hoppar över fallna träd och skrattar.

 

Många stirrar på mig och tänker antagligen att jag beter mig som en idiot, men jag bryr mig inte. Jag har inte känt mig så "jag" på länge.