Jag har en dålig vana att "unfrienda" människor jag känner at jag inte är tillräckligt nära på Facebook på personen i frågas födelsedag. Jag gör det i princip varje dag. För, let's face it, det är ju då jag kommer på att jag inte bryr mig om ifall den här personen fyller år idag. Kanske inte det skönaste att säga men det har blivit en grej.

Medan andra skriver opersonliga grattis

(Allvarligt talat. "Grattis!"? Kom igen.)

(Jag skickar ofta ett SMS, ringer eller skriver ett Facebook-meddelande med rubriken "jag tänker inte vara en i mängden!")

(Eller så lägger jag till ett extra utropstecken på väggen.)

tar jag bort dem. POOF. Väck. Existerar inte för mig längre. För de är inte mina riktiga vänner. De är oftast människor som har varit nyfikna på vem jag är efter att de träffade mig på den där festen - så jag låter dem kolla in min profil ett tag. Sen säger jag stopp. Och då flyger de ut genom fönstret.

Grattis på födelsedagen, liksom.