Att aldrig tappa känslan
Har lyssnar igenom musiken från filmen nu. Ha. Vilken Disney-magi. Var underbar jag är. Som fortfarande lever lite för sådant här. Förstår inte hur man kan "tappa intresset" för sådana här filmer. Det är bara ren lycka, rakt igenom.
(Förutom när något sorgligt händer.)
(Men det kanske är ganska uppenbart.)
Att kunna se en animerad film med ett budskap är underbart. Att i slutet verkligen känna hur den gav dig någonting. Hur du blir glad för hur allt urartade sig. Hur du stänger av och kan inte vänta tills nästa gång du ska se den. För mig, i alla fall.
(För jag är tydligen 11 år på insidan.)
Det finns många människor som har åsikter om det. Många som tycker att man ska "växa upp". Lägga allt sådant "trams" bakom sig och börja leva det, så kallade, riktiga livet istället. Men jag bryr mig inte om att människor säger till mig att jag behöver "växa upp".
För de har blivit av med någonting som aldrig borde försvinna.
Trackback