(Ensam och rädd för att hon hade kört igång något makalöst skämt på mi bekostnad.)

Vi gick och satte oss på en pub, där vi brukar hamna, och satt där till stängning.

(Vilket inte är så länge som det låter. Det är till klockan tolv. Men det låter häftigare.)

(Förresten var det ganska häftigt. Skulle ju jobba dagen efter. Ooh-stanna-uppe-till-klockan-tolv-på-en-vardag-tjejen!)

Vi cyklade sedan hem till Julia. Eller. Jag cyklade, Julia åkte snålskjuts. Tills polisen kom. "Ni vet att det är 500 kronor för att ni skjutsar. Sen är det 500 för att din cykellampa inte är igång".

Riktigt dryg djävul, var hon, den där polisen. Även om vi slapp böter på både det ena och andra. När hon hade försvunnit gick (...) vi och diskuterade om hur det kan vara så löjligt olagligt att skjutsa. Man skadar ju ingen. Och vem använder egentligen sin pakethållare till paket? Det är ju det man har en cykelkorg till. Duh.