(Två, Louise. Krydda inte.)

men ingen av dem verkar gå i lås för mig. I stället sitter jag hemma och det största beslutet jag har tagit idag är om jag ska äta en Pan Pizza eller inte.

(Du har inte bestämt dig ännu, Louise. Så du har inte beslutat det ännu. Varför ljuger du?)

Är det inte lustigt hur man blir så lat av att inte göra någonting? Det säger väl sig själv - men hur man inte lyckas ta sig ur den koman man hamnar i när man sätter sig ner och bara... glor. Man kollar olika hemsidor, man kollar vad som är på TV eller vilka serier som sändes i USA igår. Så för att jag ska komma ur det här funderar jag på att sticka ut och jogga en runda.

(Det gör du in-- jag ger upp. Gör vad du vill.)

Jag har tydligen gått och blivit Schizofren också. Paranteser är inget ovanligt men när de innehåller en sur variant av mig själv - till mig själv. Nej. Nu måste jag ut. För helskotta.