Powerwalks går som smort
Jag är så himla trött på morgonen så det är tur att powerwalken innan jobbet har blivit en rutin, jag tänker inte ens på att jag kan ligga och sova en timme till utan reser mig och gör i stället ett tappert försök till att felfritt gå ner för min stege.
(Med "tappert försök" menar jag att jag lätt trillar ner efter ett par steg.)
(Kanontips för att vakna, förresten!)
I morse skulle Diana med-- som vanligt-- och jag SMSade henne när klockan slog 07.45-- som vanligt-- men människan svarade inte.
Tre timmar får jag ett SMS: "kuken, jag vaknade nyss :o".
Jag gick in och skällde lite på henne under min lunch idag och hon lovade att hon banne mig skulle upp i morgon för att gå med mig så jag slipper gå ensam. Hon lovade även att skulle "springa"(/aka gå-i-Louise-takt) i morgon, de andra gångerna har det nämligen sett ut såhär:
Hela vägen.
(På vägen tillbaka skulle hon till och med "ta en annan, snabbare väg för att du är så jäkla överdriven".Vi skiljdes åt och jag var hemma tio minuter innan fröken Shahin.)
Trackback